Unik satsning gör kaffe till odlingsjord

Mattias Persson, produktspecialist på Econova, vid komposten på Hammarö.

Att använda kaffesump som gödningsmedel i blomjord är en klassisk huskur. Det har fått Löfbergs att fundera på om restflödet i deras produktion skulle kunna användas storskaligt i samma syfte. I ett unikt pilotprojekt hos Econova på Hammarö har man därför inlett försök till att skapa klimatsmart och näringsrik trädgårdsjord – och det ser lovande ut. 

För ungefär ett år sedan inleddes ett samarbete mellan kafferosteriet Löfbergs och Econova, Nordens ledande företag inom jord- och trädgårdsprodukter. Detta för att ta reda på om det gick att tillverka näringsrik trädgårdsjord på deras restprodukter.

–  Idag betalar vi för att göra oss av med våra kafferester men om vi kan använda det som råvara i nya produkter så är det en vinst både för klimatet och ekonomin, säger Annika Djurberg, projektledare Löfbergs.

Löfbergs har idag ett restflöde på 0,5 procent, vilket går till energiåtervinning. I ett led till att nå noll procent har de startat nätverket Circular coffe community för att tillsammans med andra verksamheter kunna skapa samarbeten för att bidra till en cirkulär omställning.

Annika Djurberg, Anders Bergquist, Mattias Persson och Anders Thorén.

Ett exempel på ett sådan samarbete är just med Econova där Löfbergs lämnat nio ton, vilket är en tiondel av deras rester. 

Kompost

Försöken har inletts med att blanda kafferesterna med lika mycket fiberslam.

– Sedan har vi följt den här komposten i ett års tid, vänt den var sjätte vecka så att den fått luft och följt temperaturen. Då har vi sett att den verkligen funkar som en vanlig kompost där temperaturen går upp. Det blir 50–60 grader inne i högen, säger, Mattias Persson, produktspecialist på Econova.

Bönorna som tidigare varit väldigt hårda blir mjuka och kan smulas sönder med fingrarna, visar han.

– Det som är speciellt med den här komposten, jämfört med många andra är att kaffet bidrar med vissa växtnäringsämnen, speciellt kalium som kan vara svårt att få ut i en vanlig kompost. Det brukar tillsättas på annat sätt. Kalium är bra för bland annat gräs, potatis och tomater.

I komposten bidrar kaffet med vissa växtnäringsämnen som till exempel kalium.

Återvinning

– Initiativet är väldigt kul i och med att vi inte bara jobbar med att lösa ett problem, utan vi gör det för att skapa någonting bättre, säger Anders Bergquist, chef för hållbar utveckling på Econova.

Företagets målsättning är också att inom 15 år kunna tillverka jord av 100 procent cirkulära råvaror. Därför jobbar de på att fasa ut den fossila torven vilket används i de säckade produkterna och där är kafferesterna en av flera återvunna råvaror som testas eller används. 

– Just på Hammarö ersätter vi torven med fibermull från Skoghalls bruk, det har vi gjort i flera år. Men kafferesterna kan förhoppningsvis bli ytterligare ett alternativ. Vi skulle kunna börja sälja jorden omgående så nu jobbar vi för att skala upp verksamheten, avslutar han.