Kommunen ansvarar för att bland annat äldreomsorg, vattenförsörjning, räddningstjänst och skola fungerar även vid en samhällskris. Men som privatperson har vi också ett ansvar och med anledning av Ukrainakrisen har nu många fått upp ögonen om krisberedskap.
Civilförsvarsförbundet är en av Sveriges 18 ideella frivilligorganisationer vars uppgift är att informera och utbilda allmänheten i hur man klarar olika typer av krissituationer.
– Sen har vi även fått uppdrag från MSB att samordna Frivilla resursgruppen, FRG, som innefattar alla 18 organisationerna. Det är kommunernas förlängda arm, de är en extraresurs vid kris, säger Malin Vainiokangas, ordförande för Civilförsvarsförbundet Karlstadsregionen.
Förutom civilförsvarsförbundets utbildningar finns ”Om krisen eller kriget kommer” – broschyren som skickades ut på uppdrag av regeringen till 4,9 miljoner hushåll i Sverige 2018. Syftet var att vi ska bli bättre förberedda på följderna av till exempel extremväder, it-attacker eller militära konflikter.
För de som inte sparat broschyren finns den att ladda ner på MSBs, hemsida, likaså finns information om skyddsrum. Men civilförsvaret har också hjälpt till att dela ut den till de som vill ha den med anledning av Ukrainakriget.
– Vi har skickat ut runt 20 000 på några veckor, säger Börje Bergman.
Klara sig själv
– Många ringer oss nu och frågar om skyddsrum, men då frågar jag ofta om hur den egen hemberedskapen ser ut. De flesta som ringer har faktiskt det som man bör ha hemma. Men sedan ringer juniorerna, de har mindre, säger Ulf Fredriksson.
Vid en samhällskris kommer hjälpen att först gå till dem som bäst behöver, men de flesta måste vara beredda på att kunna klara sig själva en tid. Då är det viktigt att redan ha en krisberedskapslåda – innan någonting händer.
– Butikerna har ju inte vattendunkar som står och väntar på att en hel kommun kommer och köper när det finns behov, utan det tar ju slut, säger Börje.
Grundbehoven
För att klara sig utan hjälp är det viktigt att du själv kan tillgodose de fem grundbehoven – vatten, mat, sömn, värme och information. Dagsbehovet av vatten för en vuxen person är cirka 2–3 liter.
– Du ska ha en dunk som är livsmedelsgodkänt. Det är en märkning i form av gaffel och kniv. Ett vattenreningsfilter är också bra att ha. När vattentoaletten inte funkar kan du ta plastpåsar, säger Ulf.
När det kommer till mat kan det vara bra att låta barnen vara med och handla.
– Det är ingen idé att lägga ner mat i krisberedskapslådan om de inte äter den. Lägg också gärna med godis.
Tillagning kan ske med ett frilufskök eller grill. Använd aldrig öppen låga under fläkten. I ett reservförråd bör prioriteras energirik mat som kan lagras utan kylskåp och frys.
För att hålla värmen är det bra att vistas endast i ett rum, gärna ett med fönster mot söder. Lägg mattor på golvet och isolera fönstren genom att dra ner persienner och dra för gardinerna. Använd ordentliga kläder.
För extra värme kan bland annat stearinljus eller fotogenlampa användas men aldrig när du sover. Tänk också på koloxidfaran och vädra ofta.
För att få tillgång till viktig information går det att ha en radio som går på batterier. Det finns de som går på solceller eller kan vevas upp, dessutom kan de användas som laddningsstation till mobiltelefon samt ficklampa.
– Man kanske också kan testa på, ta bort strömmen ett dygn och se hur det går, avslutar Malin.
