Hösten – det riktiga nyåret

”Nu går vi mot mörkare tider”, suckar många när hösten kommer smygande. Regn och rusk, läckande skor och kortare dagar. Kratta till förbannelse och grus i hallen.

Själv välkomnar jag mörkret. För mig är hösten en tid att komma ifatt mig själv och landa i allt som varit.

Om våren är kvittrig förväntan och sommaren sprudlande högtryck, är hösten eftertanke och introspektion.

En tid att ta ett steg tillbaka, stanna upp och vara i det som är. Städa upp i arkivet. Både bland prylar och känslor.

Mörkret tillåter oss att skärma av och plåstra om. När vi inte längre behöver vara soliga och bubbliga, får man lov att vara mörk om man vill.

Deppigt, tänker en del. Skönt, tänker jag.

Hösten behövs och fyller sin funktion precis som alla andra årstider. Naturen saktar ner, tappar löv och förbereder sig på att gå i ide under en lång mörk vinter.

På samma sätt behöver vi människor skala av och skala ner. Återgå till vår kärna – långt där inne bland alla lager och veck.

Med en varm filt, en kopp te och några tårar. Om vi vågar stanna kvar i det, omfamna det och möta oss själva på riktigt. Förlåta oss, förlåta andra.

Då ömsar vi skinn.

Och ut på andra sidan kan vi ta oss an hösten med förnyad kraft. Och inte vilken kraft som helst.

Hösten är mer ett nyår för mig än vårt riktiga nyår. Det signalerar nystart och come-back.

Alla får en ny chans. Vi kommer tillbaka till skola och jobb. Laddar om och börjar om. Sätter nya planer och riktningar.

På köpet får vi njuta av alla färgsprakande träd, krispiga vindar och smattrande regn mot rutan. Stickade tröjor, virvlande löv och lekande hår. Eller varför inte varm choklad, tända ljus och att få se på tv-serier med gott samvete? Ja, fyll på listan själv!

Hösten är här. Gör den till din!

Och för att göra hösten ännu bättre vill vi också uppmuntra er till att tipsa om intressanta nyheter vi kan skriva om!

KHaktuellts redaktör Helena Lundberg