Deltidsbrandmän ställer upp för samhället

Jessica Rundh och Kristofer Norman är deltidsbrandmän på Hammarö brandstation. /Foto: Helena Lundberg

Till stor del bärs svensk räddningstjänst upp av deltidsbrandmän, då de utgör cirka 10 700 av totalt 16 000 brandmän. Deltidsbrandmän rycker snabbt ut vid bränder och olyckor, vid sidan av sina ordinarie arbeten, och gör på så sätt en stor insats för samhället. Jessica Rundh och Kristofer Norman är två deltidsbrandmän på Hammarö brandstation.

– Man vill hjälpa folk när det har gått åt skogen, säger Kristofer.

I Karlstadsregionen finns en heltidsstation, men på Hammarö brandstation liksom övriga tio brandstationer utgörs personalstyrkan enbart av deltidsbrandmän.

Jessica Rundh och Kristofer Norman har jobbat som deltidsbrandmän i tre respektive fyra år. Båda drivs av att få hjälpa till och göra nytta för samhället. De gillar att ha många bollar i luften och trivs därför med deltidsupplägget. De får också lära sig mycket och beskriver arbetet som utmanande och brett.

– I grunden är det också barndomsdrömmar. När jag var liten sa jag att jag skulle köra grävmaskin, jobba som snickare eller vara brandman. Idag är jag utbildad snickare som kör grävmaskin och jobbar som brandman, berättar Kristofer.

FIP-BILAR

Hammarö brandstation har ungefär 150 larm om året och i snitt blir det ett larm var tredje dag. Stationen har två så kallade FIP-bilar, med full brand- och sjukvårdsutrustning, som används av de brandmän som är första insats-person. FIP-bilarna tas med hem och vid larm har brandmannen 90 sekunder på sig innan bilen ska rulla. Resterande brandmän har fem minuter på sig från att larmet går och åker därför via stationen och den stora brandbilen.

– Vi har även sjukvårdsutbildning och jourberedskap för att rycka in ”i väntan på ambulans”, IVPA, vid luftvägsstopp, hjärtstopp och större blödning. När 112 får larm om detta går det direkt vidare till oss. Det finns mycket man hinner göra på några minuter i väntan på ambulans, säger Mattias Huss Malmborg, stationschef på Hammarö.

Varje brandman har beredskap ett dygn i veckan och var fjärde helg.

– I början var man ju på helspänn, gick och väntade och hade svårt att sova. Men nu tänker man inte på det, säger Jessica.

– Men det kan helt klart fattas lite sömn ibland, om man fått rycka ut en natt och så ska man upp tidigt och jobba dagen efter. Adrenalinet slår i taket vid larm och sen ska man försöka somna om efteråt, menar Kristofer.

LIVSPUSSEL

Att jobba som deltidsbrandman kräver mycket planering, speciellt när det finns barn med i bilden.

– Har en i familjen jour så har ju hela familjen jour, säger Kristofer.

– Om man ska åka och storhandla kan man behöva åka i två bilar – både den privata och FIP-bilen. Det är mycket att tänka hela tiden, säger Jessica.

Både deras vanliga arbetsgivare och familjerna är emellertid förstående.

– Min sambo är också deltidsbrandman här, så 50 procent av vår tid har vi beredskap, men det har ändå funkat smidigt, säger Jessica med ett skratt.

Arbetsgruppen beskriver de som ett stöttande och härligt gäng. Dessutom kan de byta tider med varandra för att få ihop livspusslen.

Jessica och Kristofer har inga som helst planer på att sluta. Snarare vill de uppmuntra andra att våga testa på att vara deltidsbrandmän.

– Jag tror att de flesta skulle tycka om det. Jag är enda tjejen på stationen men det är inget jag tänker på. Det skulle vara roligt om det kom fler tjejer! säger Jessica.

Den viktiga samhällsinsats som deltidsbrandmännen gör uppmärksammades den 6 september med ”Brandman på jobbet-dagen”, en kampanj startad av Räddningstjänstens Riksorganisation för Beredskapsfrågor och som infaller första tisdagen i september varje år.