Tema mat på årets Krisberedskapsvecka

Mat blev temat på årets Krisberedskapsvecka. /Foto: Melker Dahlstrand, MSB.

Ett sätt att hantera oron kring en orolig omvärld med kriser och krig, är att omvandla den i praktisk handling. Den årliga Krisberedskapsveckan är en nationell satsning som fokuserar på hur du som privatperson kan vara med och stärka landets beredskap – och göra dig själv lugnare på kuppen. I år blev temat mat. 

Just nu är det en orolig värld vi omges av. Kriget mot Ukraina fortsätter och elpriserna sätter många i svåra situationer. Inte blir det dock bättre av att sitta på sin kammare och oja sig.

– Krisberedskapsveckan är ett bra tillfälle att prata med familj, vänner, kollegor och grannar om vad man kan göra tillsammans. Ett sätt att hantera oron är att omvandla den till praktisk handling. Att göra saker tillsammans stärker hela landets motståndskraft, säger Christina Andersson, samordnare för Krisberedskapsveckan vid MSB, i ett pressmeddelande.

Krisberedskapsveckan, som pågick 26 september-2 oktober, bärs upp av kommuner, länsstyrelser, myndigheter, näringsliv, ideella organisationer och frivilliga resurser. Tanken är just att uppmuntra befolkningen till praktisk handling för att stärka landets beredskap inför kriser och krig. Veckan är ett tillfälle att se över hur man skulle kunna klara sig utan samhällets tjänster i en vecka. Vad gör du om bostaden blir utkyld, elen försvinner eller affären har matbrist?

KRISMIDDAG

I år blev temat beredskap vid matbrist, då krig, energibrist och klimatförändringar påverkar produktionen av livsmedel. Frivilliga försvarsorganisationer gav utbildning i hemberedskap och livsmedelshandlare skyltade de livsmedel som tål rumstemperatur. Flera kommuner i Värmland, liksom i övriga Sverige, serverade måltider tillagade utan el på äldreboenden och i skolor. Som privatperson uppmanades man att provlaga och lära sig vad som kräver minimalt med energi och vatten och vad som kan ätas direkt.

– Genom att delta aktivt visar du att du tar ansvar för vår gemensamma säkerhet, säger Christina.

NYTT BEREDSKAPSSYSTEM

På tema beredskap trädde också ett nytt beredskapssystem i kraft den 1 oktober. Sedan 2016 har man arbetat intensivt med att stärka det civila försvaret i Sverige och att utveckla beredskapen för framtida krissituationer.

Reformen rör främst statliga myndigheter och syftar till stärkt motståndskraft i viktiga samhällsfunktioner, stärkt samverkan med näringslivet, förbättring av möjligheter till riktade geografiska insatser, kraftsamling i arbetet inför och vid höjd beredskap och en ökad tydlighet kring roller och ansvar.

MSB:s ansvar är, förutom att stödja de olika aktörerna, att förvalta och utveckla det nya beredskapssystemet.

– Nu får vi många nya beredskapsmyndigheter i Sverige som får ett tydligare och skarpare formulerat ansvar. Strukturreformen är väldigt viktig för att det ska bli lättare att förstå vem som ansvarar för vad, särskilt regionalt och nationellt, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör MSB, i ett pressmeddelande.