Sylta, grisfötter och lutfisk – julmaten som går långt tillbaka

Sara Bodin är aktuell med den populära boken ”Historisk värmländsk mat”. /Foto: Helena Lundberg

”Historisk värmländsk mat” är kokboken där man kan följa gamla värmländska recept och lära sig hur man tillagar dem i det moderna köket. KHaktuellt har pratat med författaren Sara Bodin Olsson om julmat och vilka som är våra äldsta mattraditioner vid julbordet.

Sara Bodin Olsson var en av de representerade författarna på årets omgång av Värmlands bokfestival på Nöjesfabriken i Karlstad. Att hon tillhörde de mer populära utställarna var svårt att undgå, med tanke på den strida ström av beslutsamma bokköpare till hennes bord. Hon fick även hålla presentation på scen.

– Det har varit jättestort intresse, mycket folk och intensivt. Jag har nästan sålt slut på alla böcker jag hade med idag så jag får hämta mer imorgon, berättar Sara Bodin under fredagens bokfestival.

Experimenterat

Hon har hittills fått enbart positiva reaktioner på sin bok ”Historisk värmländsk mat” – boken där man kan följa värmländsk mat så långt tillbaka som till 1700-talet. Recepten kombineras med fina bilder tagna av Fredrik Karlsson, fotograf.

– När folk ser boken inser de vilken skatt det är med alla gamla recept som finns. Många blir sugna på att damma av sina mor- och farföräldrars gamla receptböcker.

Originalrecepten, som också finns med i boken, är anpassade till dagens kök, råvaror och måttenheter.

– Jag har inte moderniserat recepten någonting, utan försökt få dem så lika originalet som det går. Man måste dock räkna om måtten och ingredienserna kan ha ändrat egenskaper lite, så man måste skruva lite på dem för att få det rätt.

Bakom boken ligger en resa till olika arkiv och även genomsökning av privatägda receptböcker. En hobby, förklarar Sara, som själv har samlat på recept i många år.

– En del av recepten är ganska svåra att tolka hur man ska göra så jag har fått jämföra med andra recept och testa mig fram.

Efter att hon för tre år sedan fick projektfinansiering hos Leader Närheten fick hon möjlighet att börja experimentera på allvar.

– Jag fick chansen att stå i köket och testa, testa och testa. Det är många av recepten som ser roliga ut på pappret, men det är inte så att det blir bra första gången man gör det utan man kan behöva prova några gånger och göra justeringar. Tillslut kunde jag välja ut drygt 40 recept, sådana jag tycker är värda att återupptäcka.

Julmat

Mycket av den julmat vi äter idag är gamla traditionella recept. I moderna tider ses mycket av det vi äter till jul som just julmat, men blickar vi tillbaka var maten ofta något som åts även till vardags.

– En av de äldsta rätterna som finns överhuvudtaget är gröt, men inte risgrynsgröt utan rågmjölsgröt och sådana grova, enkla grötrecept. Även en del chark som till exempel sylta, grisfötter och hemgjord korv, sådant vi idag klassar som julmat, går långt tillbaka. Likaså finns det gamla recept på lutfisk och sill. Även på pepparkaka, berättar Sara.

Även om julmaten bär på en stark tradition kan man också se viss dynamik.

– Man kan konstatera att julmaten ändrar sig lite från år till år. Julmaten som vi lagar i år kommer inte se ut exakt som den för fem år sedan, man lägger till och drar ifrån.

Finns det julmat som går långt tillbaka men som finns i ny tappning?

–I sillrecepten kommer det många nya kryddningar, medan det förr var betydligt enklare. Nuförtiden lägger vi gärna in sillen i olika spännande kryddor och lager.

Saras bok bjuder också på flera underhållande exempel på julmatstraditioner, så som den värmländska luciamorgonen, den så kallade julhögen från Kils socken och en exakt dokumentation från en gård i Kristinehamn om vem som fick äta och dricka vad under julen och i vilken ordning.

Äta lussebete i Värmland

”Lucia är hållen i stor helgd hos allmogen och vidare intill vår tid. Man skall den dagen vara uppe bittida om ottan att äta; hos somlige tör ock ett litet rus slinka med på köpet. Sedan lägger man sig att sofva och derpå ätes ny frukost. Hos bönderna kallas detta: äta Lussebete, men hos de förnämare: fira Luciaottan.”

Ur Erik Fernow Beskrifning öfwer Wermeland, från 1770-talet.

Helena Lundberg

 helena@svenskmediakonsult.se