År 2022 blev året då IF Metall äntligen kunde komma ut och träffa sina medlemmar igen efter pandemin. Likaså kunde de ha sin första kongress på över fem år. Nu har förbundet siktet inställt på den kommande avtalsrörelsen – som ramas in av motstridiga drivkrafter i en orolig tid.
Efter pandemins restriktioner har IF Metall Värmland haft ett positivt 2022 där de äntligen kunnat träffa sina medlemmar fysiskt och påbörja sin återställning till det normala.
IF Metall har också kunnat genomföra förbundets femte kongress, under senhösten i Göteborg, vilket var den första riktiga på fem och ett halvt år.
-Det var riktigt roligt att vi äntligen fick träffas igen. 2017 var senast gång vi hade riktig kongress. Vi skulle ha haft även 2020, men pandemin kom i vägen, så vi hade en digital version under en dag med bara det absolut nödvändigaste, säger Björn Henriksson, avdelningsordförande IF Metall Värmland.
Nu kunde de diskutera närmare 340 motioner och sätta grunden för förbundets riktning och framtida mål.
-Det kan handla om alltifrån vad som ska ingå i medlemskapet till hur IF Metall ska jobba för att påverka politiken och samhällsfrågor i stort. Det är från det lilla till det stora, säger Jessica Persson, som är ny kassör i IF Metall Värmland sedan årsmötet i mars.
Leveransproblem
En av de största utmaningarna ute på arbetsplatserna har under pandemin varit de många leveransproblemen. Något som i högsta grad fortfarande är ett problem.
-Det är många industrileveranser som kommer från både Ukraina och Ryssland och efter invasionen har det blivit mycket bekymmer. Detta påverkar troligtvis leveranskedjorna ännu mer, nu när hela Rysslands marknad är hotad, säger Björn.
-Det är klart att det skapar oro bland medlemmarna. Företagen skulle kunna gå som tågen, för det är inte brist på ordrar som är problemet utan utleveranser som hakar upp sig på grund av materialbrist, förseningar och ökade kostnader. Det blir en gummisnoddseffekt i produktionen och inget bra flöde, säger Jessica.
Avtalsrörelse
Vid tid för intervjun har IF Metall precis haft överlämning av avtalskraven inför 2023 års avtalsrörelse. Förbundet driver sin låglönesatsning där de vill höja lägstalönerna, och utöver detta håller de fast vid sitt krav på en löneökning om 4,4 procent.
-Avtalsrörelsen kommer bli kämpig för vår del, det är bland de sämre förutsättningar vi haft, med anledning av den oroliga tid vi lever i. Det finns ett motstånd bland många arbetare, då de tycker att 4,4 procent är ett för lågt ställt krav när inflationen är uppe i nio procent, säger Björn.
På andra sidan står arbetsgivarna som behöver förhålla sig till stigande elpriser. Vilket elavtal företagen har kan bli avgörande för många beslut.
-En del företag lägger över den ökade kostnaden på kunderna, men det är värre för de ofta stora företag som har avtal som löper på längre tid. Mindre företag har generellt inte haft samma utmaning, då de ofta går i och ur avtal ofta, säger Jessica.
Vad händer under 2023?
-Under vecka nio ska vi ha en aktivitetsvecka och hoppas då att kunna besöka så många som möjligt av våra medlemmar i Karlstadområdet, säger Björn.
Nytt för 2023 är även att förbundet stänger sitt Arvikakontor, som efter årsskiftet kommer slås ihop med Karlstadkontoret. Detta för att både öka samverkan och hålla nere kostnader.
Det nya året kommer också, likt föregående år, att bjuda på en del nyrekrytering.
-Efter att vi förhoppningsvis gjort en bra avtalsrörelse, hoppas vi på att inflationen lugnar sig till halvårsskiftet som det spås – det kommer ge oss en möjlighet att komma ikapp och att lätta på oron bland våra medlemmar, avslutar Jessica.
